Det har varit några jobbiga dagar nu vid jul .Fundersam och inte mitt gamla jag till fullo,innerst inne snurrar tankarna. Den 27 december skulle min mamma fyllt år. Om hon hade fått leva. Nästa år är det 8 år sedan hon insjuknade lämnade oss och försvann.Fortfarande känns det ibland som om det vore igår allt hände,kan fortfarande känna sjukhus lukten, när vi satt vid hennes sängkant tills hon drog sitt sista andetag, den oerhörda förtvivlan när jag insåg vad som hänt och att mammas liv var oåterkallerligt. Märkligt hur det undermedvetna påverkar, fastän jag inte försöker tänka så mycket på det kommer samma tankar tillbaka vid ett par tillfällen varje år, som för att påpeka att det fattas något

.Jag hatar den där avskyvärda sjukdomen, cancer. Jag saknar dig mamma!

Nu är kroppen med på noterna igen och jag har börjat träna igen! Börjar åter bli mitt gamla trevliga(!) glada jag igen,jag är inte rolig när jag är sjuk:( Man glömmer så lätt när man är frisk att faktiskt uppskatta det, först när man blir sjuk så förstår man hur glad man skall vara över sin hälsa..Sambon har varit bortrest ett par dagar och jag har ägnat mig åt mig själv, träningen och hundarna. Riktigt skönt att få vara själv ibland:)

Imorse var jag uppe med tuppen och körde löpintervaller. Något flåsig efter att inte sprungit på drygt två veckor och influensa på det, men det kändes riktigt bra ändå. Lite mat och vila hemma och därpå full fart mot gymmet (ja , nu skall här tränas!!). Inte mycket folk alls och jag kunde härja fritt bland stänger och hantlar, åh vad det var skönt att vara igång igen! Nu skall jag sköta min kropp extremt väl och hoppas jag klarar mig undan mer virus, iallafall det här året,.

Dunk, dunk, tinningarna pulserar. Aaatjoo, snörvel, kli i ögonen och näsan. Dunk, dunk, huvudet igen. Proosit:( Gahhh, vilken härlig jul det blev. Veckan före var sambon sjuk och klagade duktigt på hur illa han mådde. Ahh, villken tur jag har som slapp undan. Trodde jag. Dagarna före julafton började jag få känningar av att kroppen inte var sig riktigt lik. Äh, det går över, jag tränar ändå. VARNING!! Tänk ALDRIG nämnda tanke. Det blir värre. Mycket värre. Julafton och fram tills idag har inte varit mina bästa dagar detta året. Jag blir riktigt jobbig när jag blir sjuk. Får fullständig panik över att kroppen inte lyder och kan absolut inte finna mig i situationen och tror hala tiden att jag nog kan träan om en stund iallafall. Sambon suckar över att jag beter mig som en fem åring men tröstar mig så gott det går och köper Karmellkungen och mer Panodil. Tror godiset fungerar bäst faktiskt. Eller är det det som kallas att tröstäta? Jag vet inte, men värktabletterna är verkningslösa iallafall.Jag skall för min egen säkerhet inte väga mig efter den här veckan. Godis och glass medicinen har mycket negativa biverkningar som inte framgår på innehållsdeklarationen men som yttrar sig efter en veckas intag, oftast när man överdoserat den dagliga mängden tiofalt.GAAAHH vill bli frisk NU!

På juldagen fyller sambon år, tadaaa! Kan inte vara bättre tajming!Perfekt att ta emot folk i hela lägenheten, laga mat,vara trevlig och söt som en karamell i mitt tillstånd. Blek, rödsprängda ögon, tinningar som pulserar och som kan ses på fem meters avstånd, runthasande i mysbrallor och linne, för stora dunsockar liknade jag mest Franknsteins syster. “Ni är välkomna komma i morgon istället”-30 Sms senare. Phu. Jag var räddad. Insåg att det aldrig skulle gått att ha fest när jag mådde så. Då bröt jag ihop, tårarna sprutade,åhh varför skulle jag bli sjuk just på födelsedagen? Inte för att det var min födelsedag, men jag skulle ju göra det till en sådan BRA dag!? Massa mat förberett i kylen , vin och tårta. Kände mig som värsta elaka häxan som satte en fet käpp i hjulet för festen, alla som skulle komma.. “Äh, det GÖÖÖÖR INGET Jossan, vi tar det imorgon, om du mår bättre,det går lika bra!! Inte mycket som hjälpte mig i det tillståndet, trots sambons försök. Jag vet att det inte spelade nån roll, men kontroll och perfektionist Jossan lät sig inte försvinna. Dag två. Festen. Jag mådde betydligt mycket bättre och det blev födelsedagskalas. Tros allt.

Önskar alla som följer min blogg en riktigt GOD JUL!

Så, nu är julgran inhandlad och står i vardagsrummet och väntar på sin dekoration. Efter mycket tjat på sambon så fick jag till slut den största granen hos granförsäljaren.”Nej, inte DEN granen, en sån STOOR kan vi inte ha!Räcker det inte med en liten som kan stå på bordet?” JOOO, vi ska ha en STOR, det kommer bli JÄTTEBRA, fattar du väl att vi måste ha en stor gran?! Efter viss förhandling, sambon kvar i bilen med viss skepsis i blicken när jag under livlig förhandling på parkeringen med försäljargubben försöker köpa Granen.Det blev det till slut en stor och fin silvergran och att pruta ner 500kroners granen gick inte. Attans, ett noll till gubben, han var mer slipad än jag. Gran är bland det viktigaste i jultid för mig, det hör ju liksom till. Hela december har jag småhandlat små dekorationer som nu ska placeras i granen. Vissa traditioner bryter jag aldrig.

Bara två dagar kvar till julafton och alla runt om tycks ha blivit förkylda eller magsjuka. Föregående vecka var de flesta på gymmet snuviga eller hade halsont. Inte konstigt om man nu får sig en släng av sleven också. Peppar peppar så har jag hållt mig frisk så gott som hela hösten…

Lite nya bilder under “Galleri 2″, studiobilder tagna häromdagen.

Hej! Nu var det några dagar sedan jag skerv något här, haft fullt upp som så många andra med julstök och julklappsjakt. Jag lovade mig själv att inte dras med i ekorrhjulet i början av december , men på något sett så står man där ändå i ringlande köer och tänker elaka tankar om folk som trängs och inte kan respektera ett kösystem. Det är bland det värsta jag vet att stå i kö. Det är likadant varje år, kommer på saker i sista minuten och upptäcker att man glömt skicka julkorten i tid, missat en julklapp här och en där.. Men vad spelar det för roll,egentligen. Det blir jul oavsett och oftast bra ändå. Ta ett djupt andetag och njut av julstämningen överallt istället! Jag hörde en bra radioreklam häromdagen, från cancerfonden, just med tanke på julklappar och jakten på prylar. Det finns ju viktigare och mer betydande insatser man kan göra..Dessutom är det ju inte alla människor som ser fram emot julen. Ibland har jag funderat på att ställa mig i ett soppkök på julafton(!), det känns verkligen för j-t när man går in i affärer i city och ska spendera pengar på(onödiga)prylar och utanför står det en uteliggare från stadsmissionen och ber om pengar för att få mat för dagen. Samhället är bra sjukt egentligen. Det är i och för sig inte bara i juletid dessa människor behöver hjälp, men det blir extra påtagligt vid den här tiden på året när lyckan och friden skall vara fullkomlig.

Den här veckan har det hittills blivit ett bänkpass och ett markpass. Vet inte om det är extra käk som bidragit eller om det är det nya kreatinet, Massacra, men den här veckan har resultaten pekat rakt upp. Börjat köra efter ett SL-program som Damir spikat ihop, phu , ingen lek precis men det börjar ta sig. Idag väntar knäböj och kettlebells, det roligaste passet av veckans träning:)

Simma lugnt!

Ajajaj,vad man kan äta sig proppmätt på god mat..Igår var vi på julbord på Tornvillan i Nacka Strand tillsammans med goda vänner och hade en jättehärlig kväll, god mat, mycket skratt och mysig julstämmning!