Bäst i Mp3 :n just nu
och en annan Robin..


Ännu en helg har förlutit och en ny vecka står för dörren,känns som om tiden bara rusar iväg.. I går var vi uppe i Gävle och körde grenar med “Bölegänget”(http://www.bolestrongteam.se/) Jag brukar vanligtvis träna själv, så det var en stor kontrast att nu träna med 10-12 andra, samt några åskådare, en och annan hund och några barn.Vitsen var att få prova en del grenar som jag inte har möjlighet att träna på här hemma och dels för att prova annan utrustning. Det blev inget superhårt pass för min del,men jag är ganska nöjd ändå, nu har jag provat iallafall. Det var roligt att komma upp och träffa alla, framför allt är det roligt att se hur många som engagerar sig i sporten. I eftermiddag ska jag på massage igen, hoppas få loss lite mer i benen idag, förra veckan var en mindre trevlig upplevelse när hela jag var som en muskleknuta, men han är otroligt duktig och vet vad han gör,Peter. När jag börjar se stjärnor och prickar framför ögonen brukar jag iaf säga till att “nu är det på gränsen”, men då har det oas släppt:) Jag vet att jag har mig själv att skylla också, jag måste strecha jättenoga efter träningen för att det inte skall “dra ihop sig”för mycket, det är då det blir riktigt jobbig massage..

För min del är massge viktig både för att förbättra återhämtningen men också för att bli mer rörlig, speciellt viktigt under de perioder jag tränar tugnt med mycket vikt. Muskeln består av musklefibrer och bindväv som vid träning förkortas.Tränar men hårt eller ofta (eller både och!) ligger man ofta på gränsen för vad muskeln klarar av och ibland passeras även denna gräns.. då man får till följd en bristning eller” drar av” musklefästen. Regelbundna behandlingar ökar muskelns ämnesomsättning och ger en avslappnande effekt på spänd muskulatur. Muskelns återhämtning påskyndas och risken för skador minimeras och man kan träna intensivare. Jag känner själv sedan jag började med regelbundna behandlingar att det gör otroligt stor skillnad för min kropp och mina resultat. Alla är vi olika men jag kan varmt rekomendera dig som tränar att uppsöka en massör med gott rykte och ge dig själv ett par behandlingstillfällen. Jag lovar att du märker skillnad!

Må så gott!

Långpromenad i skogen med dogsen, just hemkommen, helt underbart vårväder här i Stockholm idag.Benen kändes som dallrande geléråttor idag eftergårdagens benmassage, tusan vad stel jag hade blivit, men det släppte efter iallafall. Valde ett promenadstråk där det inte brukar gå så mycket folk, de vanliga motionsspåren här omkring täpps tills som en flaskhals så fort det blir sol ute, plötsligt skall ALLA ut och man får ömsom tassa smygande förbi, knuffas(!)och accelerera i någonslags halv jogg på visa ställen för att komma förbi (läs barnvagnsmaffian) som går i bredd och inte alls har förståelse,eller ens märker,dem som vill gå lite raskare få passera smidigt i vägkanten.Plötsligt är man hemma med andan i halsen utan att ha någon större behållning av promenaden.. Nä, jag har lärt mig nu och åker långt ut i skogen för att gå mina promenader, låter kanske som jag blivit någonslags eremit, men faktum är att jag på sista tiden uppskattar att träna på egen hand.Det känns bli mer och mer verkligt och väldigt stort att jag skall åka på VM ,egen tid och reflektion betyder mycket just nu.På gymmet håller jag lite för mig själv, MP3 i öronen på hösta volym och kör på så hårt jag kan för dagen. Jag tror att folk börjar förstå att det inte är läge för socialt umgänge med mig nu under passen:) Normalt sett är jag alltid glad och ger gärna tips och råd till dem som frågar, det gör jag fortfarande, men inte under min träning, nu har jag petat in 5:an..

Förra veckan hade jag en riktig dipp i träningen, allt var tugnt och kändes en smula hopplöst, jag tappade aptiten och hade jättesvårt för att äta. Ingen som helst matlust, trots att jag vet att jag skall (måste)försöka äta mer nu. En tugga och det vände sig i magen. Det avspeglade sig självklart i min träning och kände mig helt energilös och trött, inte så konstigt med så lite mat och kände mig mer som under diet inför bodybuilding än uppladdning inför ett VM i styrka..Jag tror nerverna spekade mig ett spratt också och upptäckte hur nära jag fortfarande har till smått destruktiva tankar till mat, trots att det är många år sedan jag hade ätstörningar.Känslan av när maten växer i munnen och en del av en säger du¨måste, måste ” äta.. Nu är jag själv så medveten om detta och kan snabbt häva det, istället för att äta och tugga när det känns så, har jag nu börjat med Vitargo, ett slags kolhydratspulver där energin utsöndras långsamt i kroppen. Helt suveränt! Nu använder jag det både före och efter träning i kombination med protein. Det blir väldigt mycket mat när man skall äta nyttigt så Vitargodrinkarna är något utav en räddning.Jag är nämligen ingen pizza eller Mc Donalds tjej, annars hade det ju varit enklelt att få i sig dagsbehovet, eller det dubbla..

( http://www.vitargo.com/Svensk/Vitargo/vitsortiment.htm )

Efter någon dag var jag åter mitt gamla jag igen och aptiten kom tillbaks. Jag tror såhär i efterhand att jag under en period tränat hårt och legat lägre än vad jag borde i energiintag och gav en slags överträningssignal till kroppen.Träningen har nästan gått fööör bra sista tiden och det var väl dags för en platå.. Nu är jag åter tillbaks efter några dagars dipp och är super motiverad att köra riktigt hårt sista tiden fram till VM, med massor av energi i kroppen! Jag har ju ingenting att jämföra med, det blir min först stortävling och min plan är att åka ner och göra det bästa jag kan. Nästa gång har jag mer rutin och kan sätta högre krav på mig själv.Det skall bli fantastiskt kul att åka ner och är väldigt glad och tacksam för det gäng som på eget bevåg åker ner och supportar mig. Det betyder massor. Nu hoppas jag bara att ryggen skall hålla också, fått lite oroväckande signaler sista tiden. Men jag biter ihop..

I kväll blir det lite extra god middag, laddning inför morgondagens grenpass. Lite lördagsgodis i tv-soffan blir det också..

Må väl och ha en skön lördag!!

Tusen tack för alla peppande kommentarer, Ni vet vem Ni är…JÄTTEKRAM!!

http://www.klt.nu/index.php?placid=18&id=1347

Först läste jag inledningen mycket seriöst, sedan började jag skratta.. det var ju första april igår! Såg mig själv för ett ögonblick vandra omkring i gymmet med en cykelhjälm på huvudet:)

April april!

Härligt, underbart att se solen igen, äntligen är våren på väg!Längre dagar gör ju sitt till också, även om jag haft det lite svårt med ställa om till sommartiden,,seeegt att komma upp på morgonen. Sista veckan har jag inte kört så hårt som jag har velat, kroppen har känts seg och tung, allt har känts som ett marathon. Tror att jag varit lite övertränad i kombination med en förkyldning som aldrig tycks byta ut riktigt, ligger bara där och lurar..Tog en extra vildodag i förra veckan och trodde att det skulle räcka, men passet därpå satt allt jag tog i kändes fortfarande som det var gjutet i marken. En smula knäckande när huvudet vill och kroppen vägrar.. Man hinner tänka mååånga tankar kan jag lova..Lite feedback från sambon hjälpte dock till att komma på rätt köl igen.Jag har förmågan att sätta upp abnorma krav och förväntningar på mig själv, när detta inte lyckas.. ja, då vänder jag ut och in på mig själv. Det är en skör balansgång, jag är min egen största motståndare. Minns hur det var när jag var liten och hade prov i skolan, dagen innan förhörde mamma och pappa mig, tots att jag kunde allt utantill och mer än så, var jag jätteledsen och helt förtvivlad ,”för tänk om jag inte klarar det imorgon då?”Jag tror detta tänkande delvis var det som senare ledde mig in i ätstörningar och anorexi.Med åren så har detta mattats av, men fortfarande bor det ett litet spöke därinne.

Nu känns kroppen fräsch igen efter förra veckans dipp..Kroppen har ju alltid rätt som det så vackert heter och hur man(jag) än försöker ta sig runt det faktum, så lurar man sig själv och får betala för det. LYSSNA på kroppen! En extra vilodag gör ingen skada och en liten förkyldning är alltid en förkyldning. Hård träning smakar inte alltid gott och naturligtvis skall man inte analysera varje litet blåmärke man får.. och jag är väl inte alltid den som lever upp till att stå tillbaka i träningen,..Livet är ett långt lärande. .Nu hoppas jag hålla mig kry i kroppen hela vägen fram, drygt 7 veckor kvar!

En rolig nyhet är annars att jag blivit inbjuden till en “nystartad” tävling, SCANDINAVIAN CHAMPIONSHIP (Strong woman)i Danmark 11 oktober. Det är Strongmannen René Minkwitz som ligger bakom det intiativet, skall bli riktigt roligt att åka dit. Mycket som händer i sommar också, Ockelbo och roliga tävlingar i Norge.

Ready to rumble!

Ps. I dag slank det ner två stycken (nåväl, jag delade)muffins från Muffin Bakery på Kungsholmen, “choclate cheesecake” och “blueberry cheesecake muffin”. Passerar du det stället någon gång, missa det inte, jiiiises vad goda de är…världsklass:)